Guide om konditionalis i engelska – TOEIC®-förberedelse

De engelska konditionella strukturerna används för att formulera situationer och deras potentiella resultat. De har en central plats i TOEIC® eftersom de uttrycker både fakta, möjligheter och hypotetiska scenarier. Denna guide utforskar i detalj de olika konditionalis-kategorierna, deras grammatiska uppbyggnad, deras användningsområden och deras språkliga nyanser.

Men vad är egentligen en konditionell struktur?

Som nämnts tidigare är en konditionell struktur en konstruktion som gör det möjligt att ställa ett villkor. Denna konstruktion består av två delar:

• Bisatsen (if-satsen): Den anger villkoret.
• Huvudsatsen (main clause): Den anger resultatet eller den effekt som uppstår.

Det generella schemat för denna konstruktion är: “If + villkor, konsekvens”

• If it rains, I will stay home. (Om det regnar, stannar jag hemma.)

Ordningen på de två satserna kan vändas utan att ändra betydelsen, men då blir kommatecknet valfritt:

• I will stay home if it rains.

Man skiljer på 5 kategorier av konditionalis i engelskan:

1. Zero-conditional
2. First-conditional
3. Second-conditional
4. Third-conditional
5. Mixed-conditional

Beroende på situationskontexten, tidsaspekten, sannolikhetsgraden, etc., kommer man att föredra en konditionalisform framför en annan. Följande avsnitt detaljerar var och en av dessa kategorier.

1. Zero-conditional

Zero-conditional uttrycker allmänna sanningar, universella lagar eller förutsägbara konsekvenser. Den används ofta för att tala om vetenskapliga fenomen, etablerade regler eller vanemässiga beteenden.

För att konstruera zero-conditional tillämpar man följande schema:

If + presens, presens.

• If you heat water to 100°C, it boils. (Om du värmer vatten till 100°C, kokar det.)
• If people don't exercise, they gain weight. (Om människor inte motionerar, går de upp i vikt.)
• If you press this button, it turns off. (Om du trycker på denna knapp, stängs den av.)

För att identifiera en mening i zero-conditional räcker det att ersätta “if” med “every time”. Denna form uttrycker faktiskt en systematisk sanning, då villkoret är oundvikligen sant.

2. First-conditional

First-conditional uttrycker möjliga eller sannolika situationer i framtiden. Den används när villkoret fortfarande är realistiskt.

För att konstruera first-conditional tillämpar man följande schema:

If + presens, will + grundform (infinitiv).

• If it rains, I will stay at home. (Om det regnar, stannar jag hemma.)
• If she studies, she will pass the test. (Om hon pluggar, kommer hon att klara provet.)
• If they arrive on time, we will start the meeting. (Om de anländer i tid, kommer vi att starta mötet.)

Du kan konsultera vår kurs om presens för att bemästra bildandet av presens.

A. Förbud mot ”will” efter ett ”if”

Som vi berörde i kursen om futurum (tillgänglig här), när en mening börjar med “if” får man aldrig sätta in ett “will” i samma sats:

❌ If I will go to London, I will visit Big Ben.

✅ If I go to London, I will visit Big Ben.

B. First-conditional med ”should” istället för ”if” i formellt register

I first-conditional är det möjligt att ersätta “if” med “should” i ett formellt register. Användningen av “should” indikerar att händelsen är trolig men fortfarande hypotetisk.

• Should you need any help, I will assist you. (Om du mot förmodan skulle behöva hjälp, hjälper jag dig.)
• Should the meeting be postponed, we will inform all attendees. (Om mötet skulle komma att skjutas upp, kommer vi att informera alla deltagare.)

3. Zero-conditional och first-conditional, särdrag

Zero och first-conditional är de vanligaste i engelskan eftersom de uttrycker konkreta situationer eller etablerade sanningar. Flera särdrag och nyanser kännetecknar dock deras användning.

A. Användning av andra former eller tempus i ”main clause” i zero och first-conditional

A.a. Användning av modala hjälpverb i ”main clause”

I zero och first-conditional är det möjligt att ersätta "will" med modala hjälpverb som "can", "may", "might" eller "should" för att nyansera uttalandet.

• "Can": Uttrycker en förmåga eller en möjlighet.
  • If you finish your homework, you can watch TV. (Om du avslutar dina läxor, får du titta på TV.)
• "May" / "Might": Uttrycker en osäker eventualitet.
  • If you study hard, you may pass the exam. (Om du pluggar hårt, kanske du klarar provet.)
  • If we leave early, we might catch the train. (Om vi åker tidigt, kanske vi hinner med tåget.)
• "Should": Uttrycker en rekommendation eller ett råd.
  • If you feel sick, you should see a doctor. (Om du känner dig sjuk, borde du gå till läkaren.)

A.b. Användning av imperativ i ”main clause”

I zero och first-conditional tillåter användningen av imperativ i huvudsatsen att man formulerar instruktioner eller order. Detta ger meningarna en mer direkt karaktär.

• If you see Jane, tell her to call me. (Om du ser Jane, säg åt henne att ringa mig.)
• If it rains, take an umbrella. (Om det regnar, ta ett paraply.)

B. I zero och first-conditional kan man använda ett annat tempus än presens i ”if-satsen”

B.a. Ersätta presens med presens perfekt (present perfect) i ”if-satsen”

För att betona att en handling måste vara avslutad före en framtida konsekvens kan man använda present perfect i if-satsen. Målet är att framhäva att villkoret bygger på en handling som redan utförts före konsekvensen.

• If you have finished your work, we'll go out for dinner. (Om du har avslutat ditt arbete, går vi ut och äter middag.)
• If he has called, I'll let you know. (Om han har ringt, säger jag till dig.)

B.b. Ersätta presens med presens progressiv (present continuous) i ”if-satsen”

Presens progressiv i if-satsen används för att beskriva en pågående eller tillfällig handling. Detta gör det möjligt att införa villkor som beror på en momentan eller pågående situation.

• If you're getting tired, you should take a break. (Om du börjar bli trött borde du ta en paus.)
• If it's raining, we'll stay indoors. (Om det regnar just nu, stannar vi inomhus.)

C. I zero och first-conditional kan ”if” ersättas med andra uttryck

C.a. Ersätta ”if” med ”when”

I zero och first-conditional är det möjligt att använda “when” istället för “if” för att introducera villkoret (eller tidpunkten då handlingen sker).

• When the water reaches 100°C, it boils. (När vattnet når 100°C, kokar det.)

Man måste dock vara uppmärksam på meningens innebörd, eftersom man kan ändra betydelsen genom att ersätta